Regeringen har lagt fram en proposition (2024/25:169) med förslag om genomgripande förändringar i plan- och bygglagen (PBL), främst avseende reglerna för bygglov. Syftet är att öka tydligheten i lagstiftningen, minska den administrativa bördan och ge fastighetsägare ökad handlingsfrihet. Den föreslagna lagändringen är planerad att träda i kraft den 1 december 2025.

Omstrukturering av kapitel 9 och tydligare systematik

Ett av de mest centrala inslagen i reformen är en fullständig omstrukturering av kapitel 9 i PBL. Bestämmelser som tidigare varit utspridda i lag och förordning samlas nu i en ny systematik där bygg-, mark- och rivningslov samt undantag och definitioner behandlas på ett samlat sätt. Flytten av lovpliktsregler för anläggningar från plan- och byggförordningen (PBF) in i PBL syftar till att öka rättssäkerheten och förenkla tillämpningen för både enskilda och myndigheter.

Utökad lovfrihet för mindre byggåtgärder

Förslaget innehåller flera materiella förändringar som påverkar lovplikten. Bland annat föreslås att tidigare bygglovsbefriade åtgärder – som friggebodar och attefallshus – ersätts av nya kategorier: komplementbyggnad och komplementbostadshus. Dessa får, inom vissa begränsningar, uppföras utan bygglov upp till 30 m² i detaljplanelagt område och upp till 50 m² utanför detaljplan.

Vidare föreslås att vissa åtgärder som tidigare omfattats av bygglovsplikt, exempelvis mindre tillbyggnader, installation av takfönster, montering av solpaneler samt vissa fasadändringar, i normalfallet inte längre kräver lov. Även inredning av ytterligare bostad i enbostadshus blir i vissa fall tillåten trots att det strider mot detaljplan, förutsatt att det sker i samband med annan åtgärd som ändå kräver lov.

Begränsningar i särskilda områden och ny roll för andra myndigheter

Även om lovplikten generellt minskar innebär förslaget en skärpning i vissa särskilt känsliga lägen. Byggnation nära järnvägsområden, totalförsvarets anläggningar, riksintressen eller kulturhistoriskt värdefulla miljöer kan fortsatt omfattas av utökad lovplikt. I dessa fall föreslås att andra myndigheter, såsom Försvarsmakten eller MSB, ges möjlighet att utöva veto i vissa ärenden.

Skyltar och ljusanordningar definieras nu formellt som byggnadsverk, vilket ger tydligare förutsättningar för bedömning av lovplikt och tillsyn i sådana ärenden.

Avskaffade besked och ökad förutsebarhet

Regeringen föreslår att så kallade villkorsbesked avskaffas. Dessa har tidigare kunnat användas för att ge fastighetsägare vägledning inför bygglovsansökan, men har enligt utredningen skapat rättsosäkerhet och fördröjningar. I stället betonas möjligheten att söka frivilligt lov även i fall där det inte krävs, för att få en formell bedömning.

För kommunerna innebär förändringarna behov av anpassning av lokala delegationsordningar, taxa och interna rutiner. Boverket kommer att publicera vägledning inför ikraftträdandet via PBL Kunskapsbanken.

Slutsats

Lagförslaget innebär en modernisering av bygglovssystemet där förenklingar och ökad tydlighet kombineras med fortsatt kontroll i känsliga miljöer. För fastighetsägare och byggherrar innebär reformen större handlingsfrihet, medan kommuner och andra myndigheter får ett tydligare regelverk att tillämpa. Beslut från riksdagen förväntas under hösten 2025.