Genomförandet av riskanalyser i projekteringsfasen är en viktig del av säkerställandet av byggprojektets kvalitet och säkerhet. Rollen som kontrollansvarig (KA) i samarbete med projektörer är central för att identifiera och hantera potentiella risker tidigt i processen.
Här är en stegvis översikt över hur en riskanalys kan genomföras
1. Tydliggöra ansvarsfördelning
- Kontrollansvarig: Ska säkerställa att projektörerna genomför riskanalyser som en del av sitt arbete, i enlighet med kontrollplanen och relevanta föreskrifter.
- Projektörer: Ansvarar för att identifiera och hantera tekniska risker kopplade till sina respektive områden (arkitektur, konstruktion, VVS, el, med mera).
2. Identifiering av riskområden
- Förprojektering: Genomgång av projektets förutsättningar, inklusive geotekniska undersökningar, byggnadens placering och tekniska lösningar.
- Särskilda fokusområden:
- Byggnadens bärande konstruktioner.
- Brand- och personsäkerhet.
- Energiprestanda och fuktproblematik.
- Arbetsmiljörisker (för BAS-P).
- Påverkan på närliggande byggnader och miljö.
3. Utförande av riskanalys
- Workshop eller möten: Kontrollansvarig leder eller deltar i riskanalysmöten där projektörer identifierar möjliga risker inom sina discipliner.
- Använd strukturerade metoder, såsom FMEA (Failure Mode and Effects Analysis) eller SWOT-analys.
- Dokumentera resultaten i risklistor eller matriser.
- Digitala verktyg: Användning av programvaror för riskhantering kan effektivisera analysen och underlätta spårbarhet.
4. Dokumentation och kontrollplan
- Riskanalysens resultat integreras i kontrollplanen som KA ansvarar för att upprätta och lämna in till byggnadsnämnden.
- Kontrollplanen ska innehålla:
- De riskområden som identifierats.
- Åtgärder för att hantera riskerna.
- Ansvarsfördelning för respektive åtgärd.
- Hur och när kontroll ska utföras.
5. Uppföljning och åtgärder
- Revidera och uppdatera: Riskanalysen är ett levande dokument och ska uppdateras vid förändringar i projekteringen eller om nya risker upptäcks.
- Samarbete med BAS-P: Arbetsmiljörisker som identifierats i projekteringsfasen ska överföras till arbetsmiljöplanen och följas upp av BAS-P och senare av BAS-U under byggskedet.
6. Kommunikation med byggherren och byggnadsnämnden
- Rapportering: KA säkerställer att riskanalysen och kontrollplanen kommuniceras till byggherren och att byggnadsnämndens krav uppfylls.
- Granskning: Eventuella synpunkter från byggnadsnämnden adresseras innan projekteringen slutförs.
7. Praktiska tips för samarbetet
- Tydliga mötesstrukturer: Planera regelbundna samordningsmöten mellan KA och projektörer.
- Uppdaterad kompetens: Säkerställ att både KA och projektörer är väl insatta i aktuella föreskrifter och tekniska krav.
- Digitalisering: Använd plattformar som stödjer realtidsdokumentation och versionshantering av riskanalyser och kontrollplaner.
Man kan inte ta lätt på riskanalyser som rör arbetsmiljö!
Med en strukturerad och samarbetsinriktad approach kan risker i byggprojektet identifieras och hanteras effektivt redan i projekteringsfasen, vilket minskar risken för kostsamma fel och säkerhetsproblem under bygg- och driftsskedet.
